Hur går samtalet till?

Samtalen kan bli olika beroende på vem du är som person och det du behöver hjälp med. Vi börjar med att utforska det tillsammans. Ibland behövs det många frågor från min sida, ibland färre. Ofta behöver vi stanna upp och fråga hur den här berättelsen tar plats i kroppen. Hur det känns just nu.

Nedan beskrivs några av de teorier och metoder som jag har utbildning i och som inspirerar mig mycket. Metoderna bygger på psykologisk forskning och neurovetenskap, t ex hur hjärnan bearbetar information och hur vårt stressystem fungerar. I samtalen förekommer ofta:

• Enkla andningsövningar. Hjälpsamma för att hitta ett lugnt andetag och öka vår medvetna närvaro i stunden.
  
• Visualiseringar. Övningar då du känner dig in i en situation snarare än bara berättar om den. Ofta är det lättare att få fatt i känslorna då.
• Utforskande av olika perspektiv, som acceptans vs förändring, självkritiska tankar vs självmedkänsla.

Jag kommer att fråga hur du upplever samtalen så att vi kan välja arbetssätt efter vad som blir bra för dig! 

Accelerated Experiential Dynamic Psychotherapy (AEDP)

AEDP är en förändringsinriktad relationell psykodynamisk metod med fokus på läkande processer och vårt behov av anknytning. Som vuxen kan det handla om att motverka inre ensamhet genom att dela sina upplevelser med terapeuten. Vi kan utvidga vår kapacitet att klara av känslor om vi kan vara i dem tillsammans. Vi bearbetar tidigare erfarenheter i visualiseringar, sk "portrayals", och länkar dem till våra resurser i nuet. Det som hände då behöver inte bestämma hur du ska ha det nu.

I tillägg till att utforska det som är svårt noteras och förstärks det som är nytt och positivt. Vi fäster uppmärksamheten på känslor och upplevelser i kroppen för att underlätta nyinlärning. Det nya positiva tar plats från de gamla mönstren.

Tidigare brister kan delvis repareras och nya mönster kan skapas i ett tryggt samarbete med behandlaren.

Existentiell psykologi och existentialism

Existentiell psykologi baseras delvis på existentialismen som är en filosofisk riktning.  Det är ingen enhetlig filosofi, men den kan sägas fokusera på frågor om Vad det är att existera och Vad det är att vara människa.

När vi föds kastas vi in i en verklighet som vi själva inte valt. Under livets gång tar vi alltmer ansvar för den frihet vi trots allt har. Teman som val, frihet, värden och mening är centrala.

Vi kan vägledas av olika värderingar men ibland hamnar vi i kriser, gränssituationer, som tvingar oss att stanna upp och kanske tänka om. Ibland är vi i olösliga dilemman, situationer som vi människor behöver hitta sätt att förhålla oss till.

Livet rör på sig och vi kan utvecklas hela tiden om vi har modet, resurserna och kraften. Ibland behöver vi hjälp att hitta vår riktning igen.

Schematerapi

Schematerapi är en integrativ metod på basen av kognitiv beteendeteori (KBT) som tagits fram för långvariga problem med relationer och negativ självuppfattning.

Schema avser de inlärda mönster vi har med oss, oftast från tidig barndom. Dessa mönster var bra då, när vi var tvungna att anpassa oss, men kan ställa till med problem i vuxen ålder. Vi arbetar med visualiseringar och utforskar hur mönstren tar plats idag.

Vi kan delvis reparera och skapa nya mönster för att leva det liv vi vill.

Anknytning, emotioner och motivation

Anknytningsteorin är en teori om människans behov av tidiga nära relationer. Forskning visar att det är viktigt för vår överlevnad och att detta sannolikt har en evolutionär bakgrund. Alla behöver vi minst en person att knyta an till, som erbjuder skydd, kärlek och omsorg, gränssättning och vägledning i livet.

Kvaliteten på våra tidiga relationer kan påverka vårt välmående och våra relationer senare i livet. Idag vet vi att vi kan läka och utvecklas trots tidiga negativa erfarenheter.

Emotions- och motivationsteori bygger på psykologi och neurovetenskap. Vi är biologiska, sociala och psykologiska varelser som påverkar och påverkas av miljön och våra erfarenheter.

Emotioner och affekter är drivkrafter som motiverar oss. Även jobbiga upplevelser som oro och ångest kan ha en funktion - de talar om att något är viktigt och får oss att vilja göra något åt vår situation.

Nyinlärning i terapi fungerar bäst om vi känner oss trygga och därför fokuserar jag ofta på kroppens signaler om stress. Att kunna aktivera "lugn-och-ro-systemet" är även viktigt för vår återhämtning, kreativitet och vårt välmående.

Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)

EMDR är en metod framtagen för att bearbeta traumatiska minnen, men kan även tillämpas vid annan problematik.

Vi arbetar med att stärka inre resurser för att sedan bearbeta minnen eller föreställningar. I bearbetningen används bilateral stimulering,

t ex horisontella ögonrörelser, för att förstärka nyinlärning.

Metoden är verbal, visuell och kroppslig. Du behöver inte sätta ord på alla detaljer och terapin kan därför upplevas som mindre verbal än traditionell samtalsterapi.

Behandlingen kan inte ta bort de negativa minnena, men efter bearbetning upplevs de mer avlägsna, "det var då", och stör inte längre i livet. 

Imaginativa metoder

I all psykologisk behandling utforskar vi inre fenomen som tankar och känslor. Ofta kommer de till oss som inre röster, bilder eller kroppssensationer, vi kan till exempel ha ”fjärilar i magen” eller ”en tyngd i bröstkorgen”.

Imaginativa metoder bygger på visualisering, men inre bilder aktiveras ofta även vid kroppsscanning, mindfulnessövningar och guidad avslappning. Många har därför redan erfarenhet av metoden, även om det inte var uttalat.

Känslor och kropp är förbundna och nervsystemet intar en central roll i detta. För att vi bättre ska förstå oss själva behöver vi lyssna på inre skeenden. Hjärnan är så mycket mer än de logiska och planerande delarna som kämpar för att hålla ordning på oss. Vi har också delar som vill skapa, drömma, leka och varna oss för olika saker.

Med imaginativa metoder kan vi lättare få fatt i inre processer och länka samman känslor och intellekt, bilder och ord. Alla delar behövs.

När vi är avspända och riktar blicken inåt kan vi bli mer mottagliga för förändring, eftersom vi aktiverar så mycket mer än vår tankeförmåga. Vi kan använda visualisering för att bearbeta det som är svårt i livet, men också för att upptäcka resurser och stärka det som är bra.

Imaginativa metoder kan användas vid stress, utmattning, sorg och relationsproblem, vid traumabehandling, ångest och depression, beteendeförändring, kroppskännedom, för självkännedom, stärkande av självkänsla, kreativitet, skapande, nyorientering och andra existentiella frågor.

Klinisk hypnos är en behandlingsform där imaginativa metoder intar huvudrollen. Men vissa av dessa metoder används numera inom ramen för andra psykologiska behandlingar.

Människans föreställningsförmåga är en kraftfull resurs som vi kan aktivera för att läka, utvecklas och känna mening i tillvaron.